JFÖ kritisk till generell skyddsjakt på dovvilt

Förebyggande åtgärder:
Skyddsjakt bör endast tillåtas när markägare kan visa att förebyggande insatser prövats utan
att få effekt. Utan krav på detta riskerar dovviltet i praktiken att vara jaktbart året runt, vilket
JFÖ anser det vara oacceptabelt ur både etiska och förvaltningsmässiga perspektiv.

Mörkersikten:
JFÖ motsätter sig användning av termiska sikten och ljusförstärkare vid skyddsjakt. Syftet är
att störa och skrämma bort djuren, inte maximera fällningen. Vit belysning är ett bättre
alternativ, då ljuset kopplas till fara och styr bort större grupper från grödorna.

Inriktning på årskalvar:
Skyddsjakten skall i första hand riktas mot årskalvar för att stödja en bättre balans i
förvaltningen. JFÖ anser att vuxna djur skall vara undantagna från generella beslut. Vid
särskilda problem, exempelvis grupper av handjur, bör markägare kunna söka enskilda
tillstånd. Länsstyrelsen behöver här ha smidiga rutiner som inte fördröjer hanteringen.

Jakttid och kvot:
Då dovvilt redan har en lång ordinarie jaktsäsong bör skyddsjakten begränsas till perioden 1
april–30 september. På så vis kan ordinarie jakt ta huvudansvaret för populationens
reglering, och rapporteringen av skyddsjakten blir tydligare. JFÖ föreslår också att den
tilldelade kvoten bör vara max 750 kalvar. Målet är att skydda grödor – inte att öka
avskjutningen.

God kommunikation mellan markägare och jägare är avgörande för att skyddsjakten ska
fungera på ett effektivt sätt. I grunden är det dock en välplanerad förvaltning – med rätt
insatser och ibland högre lokal avskjutning under ordinarie jakttid – som bäst minskar trycket
på lantbruket, snarare än en fortsatt generell skyddsjakt.

Linköping, 2025-09-23
För styrelsen,
Svenska Jägareförbundet Östergötland
Anders Norgren